Eftersom jag hade en 25 timmars resa att se fram emot så gav jag upp planerna på att låta alter egot göra hemresan så peruker och allting hamnade i resväskan och jag fick leta fram lite andra kläder.
Tog ett sista varv på stan och gick inom Nordstrom igen (var där tidigare i veckan) och provade ett par stövletter som var på rea. Behövde väl egentligen inga men eftersom jag inte köpt några kläder (fanns inget roligt i SF) så låg jag lite minus på shopoholickontot men det botade jag nu med dessa gråa stövletter.
Blev "share a van ride" till flygplatsen där tjejen som hjälpte mig med incheckningen var jättetrevlig, och väldigt intresserad av min resa som Michelle. Vi önskade nog båda två att vi hade träffats tidigare för jag tror vi hade kunnat ha roligt tillsammans i SF, nu blev hon i vart fall en FB vän så alltid något.
På något konstigt vis lyckades jag sova bort nästan 7 timmar av de 11 som resan varade, och bytet i Paris gick smidigt, så innan jag visste ordet av stod jag på hemmaplan. Tråkigt, men ändå är det alltid skönt att komma hem. "Borta bra men hemma bäst" stämmer verkligen när man varit borta en längre tid.
Att summera resan kan bara bli med ett stort leende. Bara två gånger tidigare i livet har jag varit bortrest längre, en tågluffning i forntiden och en Floridaresa för 15 år sedan. Fast den här resan var speciell så till vida att brorsan inte var synlig nångång/nånstans förrän på hemresan, 18 dagar "en femme" var nytt personligt rekord och nånting jag inte har för avsikt att överträffa inom överskådlig framtid.
Puss och kram till alla er som orkat läsa om mina äventyr. Nu blir det att gå tillbaka den grå vardagen igen och ge er betydligt tråkigare inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar