Fredag 12/11

Blev en väldigt tidig morgon idag, uppe halv sex! Skulle nämligen på utfärd till "Muir Woods" nationalpark där det finns Redwood träd. Imponerande att titta på träd som är drygt 1.000 år gamla och runt 100 m höga. Bokskogen känns inte så speciell längre.....







Blev ett kort besök i Sausalito på vägen tillbaka till San Francisco och där sprang jag på Elektra's galerie, fast hon var nog inte nykter när hon beställde den skylten för den är lite felstavad.




Tillbaka i San Francisco var jag bara tvungen att ta en Irish Coffee på Buena Vista, den irländska puben som uppfann denna goda dryck. Idag säljer de i snitt 2.400 Irish Coffee per dag.



Nästa sak på programmet var att göra det som bara måste göras när man är här; åka kabelspårvagnen! Givetvis stående på fotsteget på klassiskt vis. Det gällde bara att inte hänga ut när man mötte en annan vagn för gott om plats var det ont om.







Blev sedan ytterligare spårvagnsåkande för att ta mig till ett område som heter "Castro" vilket skulle vara HBT-området i SF men jag blev besviken. Ok, det drällde av regnbågsflaggor och där var en del barer/pubar men allt var på en mycket kort sträcka av gatan, typ ett kvarter, så jag gav mig vidare mot Ashbury/Haights som är de klassiska affärskvarteren för hippies. En salig blandning av affärer men nån hippie är jag ju inte så det blev ett varv tillbaka till Castro för en "2 for 1" happy hour innan jag tog spårisen tillbaka mot centrum. Spårisen förresten, hela lnje "F" körs med gamla vagnar, från ca 1920 till mitten 50-talet. Underbart att dessa gamla klenoder går i normal trafik när man egentligen skulle tro de stod på museum. Vagnarna är samlade ifrån hela världen och har kvar originalmålning och skyltar från sin ursprungsstad, jag åkte bland annat en från Milano i Italien som var från sent 20-tal. SF är ett himmelrike för spårvägsnördar.









Återigen skulle en middag ätas och min vana trogen blev det......... just det, italienskt igen. Eftersom det var fredag var jag inom hotellet och klädde i vart fall upp mig lite grann innan stegen styrdes mot "Little Italy" och en ny restaurang. Fanns inga platser på uteserveringen så jag tog ett fönsterbord inomhus istället. När jag var klar och skulle gå såg jag hur två killar vid ett bord utanför skulle betala och med en papperslapp till kyparen gestikulerade och pekade in mot mig. Jag begrep ingenting men kyparen kom och gav mig den här lappen:


Man kan ju bara tacka för att det finns så underbara människor. Jag hade inte ens märkt att de sett mig. Snackade en stund med dem och de lade visst märke till mig redan när jag gick in på stället.