Det började med att bilen knakade oroväckande när jag backade ut ur garaget i morse. Efter en snabb titt kunde jag konstatera att höger framfjäder var av och pekade oroväckande mot däcket med ett lömskt hot att vilja skära sönder det. Jag trotsade hotet och rullade i alla fall mot jobbet. Stannade till vid en verkstad som visst kunde fixa det under dagen bara de fann en ny fjäder. Det gjorde de givetvis inte. :( Fast här finns faktiskt lite positiva saker; däcket överlevde färden till verkstan och de har öppet även på lördagar så jag kan nog hämta den i morgon eftermiddag.
Därefter strulade en provkörning av maskin på jobb och den support jag behövde dröjde flera timmar innan de ringde tillbaka. :(
Sedan skulle det bokas en frakt med DHL. Det som ska ta 2 minuter tog ungefär en timme och fyra samtal till DHL. Att boka via webben är allt annat än tidsbesparande. I detta fallet hade det faktiskt gått snabbare om jag ringt in beställningen, skrivit ut papperna fysiskt, och sedan kört de tre milen för att få papperna till maskinen. Nu gjorde jag det via webben för att få papperna i pdf format och därmed kunna maila dem istället. Som grädde på moset fick jag efteråt svaret att lastbilen var redan full och att det hämtas först på måndag. Jag kunde alltså lika gärna lämnat papperna på vägen hem. Fast det förstås, jag hade ju ingen bil längre.......För att sedan få någon lunch behövde jag bil och tänkte att någon av mina arbetskollegor kan säkert låna ut sin. Hahaha!!
Kollega 1: På tjänsteresa och tillbaka vid halv två tiden.
Kollega 2: Samåker och idag var det inte han som körde.
Kollega 3: Behövde själv köra några ärenden på lunchen.
Kollega 4: Brukar ofta köra hem på lunchen så jag hade inte stora förhoppningar men tack och lov skulle han inte det idag utan jag fick gärna låna hans bil. Jag tror aldrig jag kört så försiktigt men då dagen börjat som den gjorde var jag livrädd för att krocka hans bil. Trot eller ej, det blev ingen krock!!!
Väl hemkommen tänkte jag att nu ska jag vara vääääldigt försiktig och hittills har jag klarat mig. Har inte ens fastnat bland tangenterna ännu. Men dagen är inte slut ännu....... Tyckte också att lite rödvin kunde sitta bra som en liten tröst efter dagens strul. Mmmmmm, flaskan var på gränsen till drickbar. Fast det var väl inte mycket annat att förvänta sig idag.
Eftersom jag ska till Paris om en vecka blev det lite tvättande och strykande av tvätt som redan var färdigtvättad, kändes som en lagom "säker" sysselsättning. Nä, jag brände mig faktiskt inte ens. Stod dock och tänkte över en massa saker, mycket väldigt banala saker, och en sak som slog mig var vilken massa extraarbete det är med mina kläder jämfört med brorsans;
- Det är en massa speciella material och konstiga tvättinstruktioner.
- Mycket skall uppenbarligen tvättas i knappt ljummet vatten (30 grader), med liknande färger, får inte centrifugeras och tål knappt strykjärnets värme 1.
- Det som man slutligen vågar stryka tar minst dubbelt så lång tid som brorsans eftersom allting är figursytt, inte ett plant tygstycke nånstans. Och att sedan vika ihop det för att packas ner är ju inte lättare. Jag har börjat inse varför många tjejer väljer killkläder istället, det sparar ju in åtskilliga timmar på klädvården.
Fast killkläder är ju inte tiondelen så roliga så jag fortsätter nog med att svära var gång något skall strykas eller packas ner. Och att packa inför resor är ju alltid lika roligt. Dock så har jag ett litet "problem" vilket ni som känner mig redan vet om; jag har inte lärt mig konsten att packa lätt! Senaste turen till Paris var ju två resväskor på knappt 18 kg styck! Men jag var ju borta nästan en hel vecka. (5 dagar):)
Nu måste jag klara mig på 20 kg incheckat bagage. Och helst inte mer än runt 17 eftersom det brukar shoppas en del. Ni lär väl få reda på hur det gick med den saken framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar