London dag 4, lördag 7:e maj

Morr, morr. Har redan skrivit om lördagens äventyr men Blogger valde tydligen att slänga det i papperskorgen under sitt strul den senaste veckan. Grrrrr.

Nåja, försökte sova ganska länge idag eftersom vi visste att kvällen/natten skulle bli lång. Vi hade inga egentliga planer så det blev en t-baneresa till Oxford street och en promenad längs alla fina butiker, dock utan att inhandla något speciellt. Pratade med Roni på telefon och helt plötsligt hade vi en förfest att åka till. Nu blev det lite bråttom så vi åkte mot hotellet, åt en middag på Burger King (?) och började förbereda oss inför kvällen. Strax efter halv åtta satt vi på t-banan på väg mot Roni. Efter att ha suttit och snackat en stund hos henne blev vi hämtade av hennes vän John för bilfärsd till Candy Girls. Det visade sig vara en bit iväg, ca en timmes bilfärd, och då hade vi ändå inte kommit utanför London! Underbara lokaler, mitt i ett industriområde(?), men vi kom lite tidigt eftersom vi skulle vidare senare så jag är rädd för att vi lämnade innan det verkligen satte igång. Fast det var ett bra ställe som jag gärna återvänder till. Dvs om jag nånsin hittar dit igen.......

Efter Candy Girls blev det att åka tillbaka till London och gå på den stora festen vi hade planerat länge. Inget ont om stora fester men 1200-1500 personer på samma ställe blir lätt lite trångt. Även om stället var stort, och var i en gammal biograf där stolarna på balkongen fanns kvar för lite vilande av fötterna emellanåt, så blir det roligare på mindre tillställningar. En intressant sak var att man på balkongen visade filmer av det annorlunda slaget......

Men folks kreationer var verkligen fina. Det märktes att vi var i London och inte i nån småstad. Hittade också våra svenska vänner och spenderade lite tid med dem, mest utomhus faktiskt för det var oerhört varmt inomhus. Framåt fyratiden kände vi oss färdiga och i gryningsljuset letade vi fram en taxi och tog oss tillbaka mot hotellet.

London dag 3, Fredag 6:e maj

Om torsdagen inte gav så många bilder och så mycket att skriva om så blev det desto mer på fredagen.
Efter en relativt lugn kväll kom vi iväg relativt tidigt, dvs runt 11-tiden. Dagens första mål var Fairy Goth Mother Bara att titta på deras hemsida ger ett habegär. Det var inte helt enkelt att hitta dit och på den kilometern vi gick från t-banan passerade vi både ett universitet, studentbostäder, en asiatisk marknad och slutligen något som liknande finansområdet. London är verkligen diversifierat!

På plats hittade jag så klart rea-ställningen och hittade en underbar blå korsett med svart spets och även en jättesöt klänning, priset £45 resp £23. Vem sa att London var dyrt?


Sedan iväg till Camden igen eftersom Tess ville köpa lite hon sett där i onsdags. Även hon blev av med några slantar men sedan åkte vi tillbaka till hotellet innan vi var helt panka.

På vägen tillbaka hände dock det osannolika; jag och Roni hade ringt om varandra hela dagen utan att få tag på varandra och när vi slutligen tar tunnelbanan tillbaka till hotellet så sitter hon på samma t-banevagn som vi. Vad är sannolikheten för det i en 8-miljonersstad?


Vart vi sedan skulle på kvällen skulle bli en överraskning för mig, eftersom jag fyllt år lite tidigare så hade Tess en överraskning på gång. Allt jag visste var att klä mig för en klubbkväll och sedan att vi skulle till Clapham junction, en förort strax söder om London.

Vi hamnade på "The Peacock", ett ställe lämpligt för födelsedagsfester, möhippor o dyl där det också var lite burleskshowande. Lagom mycket folk och suverän musik gjorde att vi trivdes väldigt bra där. Sedan var deras drinklista helt ok och Long Island Ice Tea och Absinth spädde på det goda humöret och vi var två glada tjejer som lullade därifrån sent på kvällen. Hemresan med buss verkade ta oss runt halva London innan vi gav upp de kommunala färdmedlen och tog en Taxi sista biten.





Vårt hotellrum liknade mest en krigszon hela tiden och vi tyckte verkligen synd om städerskan som fick ta hand om röran. Tror inte heller tvätteriet uppskattade oss för handdukarna som var vita varje morgon var allt mellan beiga och rosa nästa morgon.....

London dag 2, Torsdag 5:e maj

Efter en onsdag full av aktiviteter var vi väl lite slöa att komma igång, och tydligen ännu mer slöa med att använda kameran för det finns nästan inga bilder idag. Nåja, lite text plågar jag er allt med.

Eftersom någon i resesällskapet är ett Harry Potter fan (gissa vem....) blev det en tur till King's Cross station och en plattform som inte finns, men likväl finns den. Hmmmmmmmmm.......



Efteråt en tur till Covent Garden för att titta lite i alla de butiker och marknadsstånd som finns där. Hann även med ett varv ner om Soho, som ser ganska annorlunda ut i dagsljus.

På kvällen stod musikalen Mamma Mia på programmet så det blev ganska tidigt tillbaka till hotellet för att fixa till oss inför kvällen. Vi visste att några av våra vänner var i London samtidigt som vi och vi lyckades sammanstråla med Carl för en middag innan vi skulle till musikalen. Tyvärr hade vi inte så mycket tid för middagen men vi hann äta färdigt innan det var dags att bege sig till teatern.



Mamma Mia var precis så bra som den ska vara och vi lämnade stället med ett leende på läpparna och började vår barrunda i Soho. Vi fick fatt på Carl igen efter ett tag och han och hans flickvän följde med till en annan bar där drinkarna kostade £1:50! Inträdet var i och för sig £3 och de drinkar man verkligen ville ha kostade lite mer men per alkoholprocent var det en bra bar. Dock var stället extremt litet, och med alldeles för hög volym på musiken, så efter den drinken lämnade vi stället och gav upp för kvällen i tid att ta sista t-banan "hem". Skumt det där förresten att man kallar ett hotell för "hem" efter bara några timmar där.

London dag 1, Onsdag 4:e Maj

I vanlig ordning blev det stressigt med packningen, mycket beroende på ett göteborgsbesök helgen innan som inte var av den lugna sorten. Fast skoj var det även där. Fast nu skulle det ju handla om Londonresan.

När flyget går kl 7:20 får man ju inte direkt någon sovmorgon utan klockan ringde kl 03!! En snabb make-up, på med kläderna och ut med väskorna till bilen. Bara för att upptäcka att bilen var genomfrusen och temperaturen friska 2 minus. Kjol, nylonstrumpor och pumps är inte den ideala klädkombinationen för att skrapa rutorna i. Nåja, kom iväg några minuter sent men hämtade Tess nästan när jag skulle. Var dock lite sömnig tydligen, för trots att hon stod ensam på trottoaren fem meter från kurvan såg jag henne inte utan körde rakt förbi henne.

Väl på Kastrup gick incheckning och säkerhetskontrollen lika smidigt som det brukar och sisådär kvart i sex satt vi och drack varsin Latte. Sedan innan vi visste ordet av var vi på Gatwick, kl 8:30 lokal tid!! Lite tåg och tunnelbaneresor senare gjorde att vi var på hotellet vid tio-tiden. Frukost på puben i kvarteret och sen iväg till London Eye för ett varv i skyn. Utsikten är betagande men inget för folk med höjdskräck.










Efteråt blev det tunnelbana till Camden Town och lite strosande där innan resans första cider. 20 graders värme, solsken och viss trötthet gjorde att vi var mer än lovligt lulliga när vi gick tillbaka till tunnelbanan.




Eftersom vi räknade med en sen natt blev det 1,5 timmes sovande på rummet men när telefonen ringde kvart över åtta ville vi nog ingenting hellre än att få vända oss om och sova till morgonen istället men hjärnans kraft var större än kroppens så vi kom upp, snyggade till oss, vilket innebar på gränsen till oanständigt, för det var ju inför en natt på tranny schack. Klubben är inte särskilt stor men publiken trevlig och blandad med kanske 20% transor av ca 100 gäster. Själv blev jag övertalad att ställa upp på nån scenpryl typ “Prettiest lady of the night”, jag kvalificerade mig dock inte till finalen men gjorde en trevlig bekantskap med en medtävlerska, Roni, som vi skulle träffa mer av senare. Hon fick i vart fall mitt tfnnummer och skulle ringa dagen efter.

Framåt halv tre-tiden hade vi fått nog, 25 timmar efter att vi stigit upp på morgonen, och efter att ha vinglat till en busshållplats var vi på hotellet en timme senare.
Att hinna med allt det här på en dag var nog något av ett rekord för min del och för att inte riskera att städerskan väckte oss hängde vi ut “Do not disturb” skylten, den kunde vi sedan nästan låta hänga där för morgonpigga var vi knappast någon dag.

Ogillar att vara sjuk :(

Det måste vara något med Göteborg jag inte tål för i stort sett var gång jag varit där blir jag sjuk. Det har hänt så ofta att mina arbetskollegor inte längre räknar med att jag ska vara på jobb en måndag efter en Gbg tripp.

Fast den här gången hade de fel! Jag var på jobb i tre hela dagar, SEN däckade jag. Iofs bara en "vanlig" förkylning men ändå ack så tråkigt. Nu, lördag, har den övergått i hosta och därav halsont.

Får väl spendera den oerhört vackra dagen inomhus med något lagom ansträngande för nån större energi har man ju inte. Om inte annat kan jag ju sitta och googla Londonaktiviteter, för om två månader är jag där!! Yipee!

Vad kan man hitta på i London då? Tranny Shack är ett bra onsdagsalternativ, blir väl nån musikal oxå gissar jag. På lördagen hamnar vi säkert på TG's födelsedagsfest, blir väl 1500-2000 besökare gissar jag. Men fredagskvällen/natten då? Madame Jojo's kanske, eller nånting annat skoj. Bara att vara i Soho ger ju hundratals möjligheter till barer och klubbar. Har någon ett konkret förslag så mottags det tacksamt.

Fest i Göteborg

Efter en lugn helg förra veckan tänkte jag ta revansch den här helgen. Och jisses vilken revansch det blev.

Hade förmånen att lägga ett jobbmöte i Götet fredag eftermiddag så jag och Tess körde från Malmö strax före nio. Övningskörningsskylten kom på redan i Malmö och det var med en viss besvikelse från Tess jag fick ta över ratten vid Mölndal! Fast när vi väl snurrat runt ett tag i innerstan förstod hon det kloka i att inte låta henne köra där. Även med alla mina mil bakom mig uppskattar jag inte att köra i och kring Göteborg.

Parkerade i Nordstan, åt en snabblunch på McD sedan lämnade jag henne där och jag smet iväg på mitt möte under två timmar. När vi sedan träffades igen kunde hon knappt bära vikten av påsarna. Vad är det med tjejer och shopping? ;)

Lyckades trassla oss igenom centrum i rusningstid och komma fram till Gummigubben som skulle bli vår värd för två nätter. Bar upp väskorna innan vi parkerade bilen ett antal kvarter bort. Fast det tog tid med bagaget. Vad är det med transor och det omöjliga att packa lätt? ;)

Fredagkvällen innebar klubben Queer på Park Lane. En underbar kväll som började ännu mer fantastiskt redan när vi steg ur taxin. Gummigubben hade ordnat upp oss på gästlistan så vi skulle slippa den långa kön. fast även gästkön innehöll ett tiotal pers. Men hur det nu gick till så slapp vi den också och kom rakt in på stället. Har aldrig känt mig så VIPig förut.





Träffade många roliga och trevliga människor där men jag höll tydligen i kameran hela kvällen och de mer fotogeniqua i sällskapet hamnade på minneskortet.



Kvällen blev dessvärre snart morgon och strax efter kl fem kom vi i säng. Som alla förstår blev det en seg morgon/förmiddag och frukosten åts strax efter tolv innan vi gick en runda ner på stan. Hade en idé att fika eller luncha med Linnéa från Gbg men tiden sprang ifrån oss fullständigt. Hann precis inom systemet innan de stängde kl tre. Nästa tillställning krävde lite mer förberedelser så redan vid femtiden var det dags att lägga beslag på sminkspegeln.

Kvällens fest var ute vid SKF fabriken i en helt underbar festlokal. Det var väl knappt tvåhundra pers där men alla i väldigt genomtänkta och vackra kreationer. Många hade jag inte sett på nåt år så det blev många glada snack under kvällen. Musiken var väl inte den bästa enligt min smak men efter två kvällars dansande i allt annat än låga klackar så var det nog tur att det bara blev nån timme på dansgolvet för vissa av tårna höll på att ge upp fullständigt.

En bra sak är att där alltid finns en proffsfotograf på plats och för ynka 80 spänn kan man bli fotad, för vår del blev sammanlagt det 72 bilder, men alla dem lär ni inte få se här. ;) Just nu ikväll blir det förresten inte en enda eftersom CD'n blev kvarglömd på kontoret. :( Får väl uppdatera i morgon med nån bild till.


Just nu känns det som om sova borde vara högprioriterat, två nätter där uppe med sisådär fem timmars per natt sätter sina spår. Men det var underbart skönt att inte ha några andra måsten under vistelsen där än att festa och ha roligt, och det hade nog allihopa!! Hoppas kanske kunna göra om det i april igen när Queer och FPP infaller samma helg nästa gång. :)

Vilken helg!! Både glädje, skratt och förtvivlan.

Helgen som gick var väldigt intensiv, på många sätt och vis.

På lördagen skulle Therese komma och vi skulle börja övningsköra lite grann. Tänkta ca två timmar blev drygt fyra! Vi var hemma igen strax före kl 19, och då ÄR det mörkt. Började på en öde parkeringsplats och avslutade på en landsväg i 100 knyck. Jag vågade titta nästan hela tiden......

Sedan blev det matlagning och ätande under mello. Tanken var att sedan prova lite outfits inför Göteborgshelgen om två veckor, så det gjorde vi. Ja, vi och vi förresten, Therese var väl den som grävde mest och djupast i garderoben men vi kom nog fram till något vettigt till slut. Ärligt talat var det faktiskt inte hon som grävde så mycket heller utan jag som plockade fram...... Helt plötsligt var klockan halv två! Oops, osten och vinet då? Givetvis hann vi med det också!

Alldeles för snabbt blev det söndag morgon och frukost, även om ingen av oss var speciellt hungrig. Troligen började vi bli nervösa inför kvällen, men mer om det längre fram.

Efter frukost blev det mer övningskörning, halva Skåne runt kändes det som. Men det skingrade nervositeten som nu började bli påtaglig.

Eftersom mina föräldrar skulle komma på middag, blev det till att fixa med det en stund, och så tysta har vi nog aldrig varit. Sa knappt ett ljud till varandra och jag började undra vad jag gett mig, och Therese, in på.

Anledningen till att vi båda var nervösa var nämligen den att jag hade bestämt mig för att berätta för mina föräldrar att Michelle existerar, och jag hade bett Therese vara med som moraliskt stöd för mig, och för att jag inte skulle behöva inta försvarsställning om frågorna blev svåra och många. Dessutom hade de inte träffat varandra förut så det hela var ju lite av en chansning.

Föräldrarna kom, middagen blev färdig och uppäten, och det småpratades en hel del. Fast jag pratade mindre och mindre och blev nervösare och nervösare ju längre tiden gick. Hade inte Therese varit här så är jag helt säker på att jag hade gett upp och inte sagt nåt, men nu hade jag dragit in henne i soppan och innerst inne ville jag få det gjort. Det var väl också lite av min baktanke att var hon här så skulle jag känna mig mer tvingad att ro det i land.

När jag började med: "Det är nånting jag tänkte berätta." Så kom såklart motfrågan, "Du är väl inte sjuk?". Men nä, det var jag ju inte, och sedan var det bara att fortsätta. Emellanåt bar knappt rösten, och visst blev ögonen fuktiga ibland, men det gick nog rätt bra trots allt.

Att berätta något sådant är aldrig enkelt, och är givetvis olika för olika personer, men min tanke med att ha sällskap hos mig som känner "Michelle" bättre än någon annan fungerade jättebra. När mina ord och förklaringar tog slut fyllde Therese i det som saknades.

Min far har flera gånger de senaste åren kommit med antydningar, men min mor har aldrig trott på honom, så förvåningen blev så klart störst hos henne. Men det kändes som om de kunde acceptera det, även om de nog skulle behöva nån dag att smälta det helt. Till min glädje verkade också både mina föräldrar och Therese komma bra överens med varandra och när det var dags att bryta upp skjutsade mina föräldrar henne hem.

Jag har pratat med min mor i telefon efteråt och efter en kort inledning om hur jag kände mig nu, och så vidare, gick samtalet in på de gamla vanliga samtalsämnena så jag är väldigt nöjd med att jag slutligen tog tag i det. Inte minst för att jag nu slipper "Michelle"-säkra huset var gång innan de kommer. Skulle de nu hitta nån klänning i tvättstugan eller mascaran stående i badrummet så behöver de ju inte fråga.

Nu återstår bara att "betala igen" tjänsterna. Jag tror de är värda rätt många körlektioner, och en och annan middag kanske. Jättetack Therese!!

Sista dagen i Berlin. :(

Tror nog att vi verkligen klämde ur allt ur våra första fyra dagar för på morgonen kände vi oss ganska slut. Vi lyckades komma upp, packa väskorna, och checka ut med flera minuter tillgodo. Sedan blev det frukost på "The Golden Arch", nån hamburgare med strips, som satt väldigt bra.






Brandenburger Tor skulle det så klart tittas på och sedan blev det även ett besök på Pergamonmuseet, tyvärr var delar av utställningen flyttad så det var en besvikelse för vissa i ressällskapet.

Avslutningen på hela resan gick väl något i trötthetens tecken och att slutligen packas in i ett fullsatt EasyJet plan var väl inte resans höjdpunkt direkt. Dock så är de nästan alltid i tid, den här gången landade vi faktiskt 10 minuter före utsatt tid. Hittade sedan bilen i p-huset och körde hem mot Malmö, trötta men väldigt nöjda med vad vi gjort.

Så Therese; jag sade det redan när vi åkte hem, men återigen ett stort tack för ett par underbart härliga dagar i Berlin. Jag har nog aldrig hittat på så mycket tokigheter och varit på så många härliga ställen i Berlin som under dessa dagar. När gör vi om det??

Lördag i Berlin, sista festdagen :(

Jovisst, även denna morgon var seg och slö, men trots allt festande kvällen innan kände vi oss fräscha.

Efter frukost/lunch tog vi oss till Checkpoint Charlie och tittade sedan lite på det lilla som finns kvar av den ursprungliga muren. Sedan blev det lite affärer, men återigen blev jag lottlös. Tess hittade däremot både en kjol och skor som skulle invigas under kvällen.

Fikade, handlade choklad, och tog oss runt ganska planlöst emellanåt men fick i vart fall lite italiensk mat i kistan framåt kvällningen.





Kvällen hade jag trott skulle spenderas på Kino, en klubb som kunde passat oss bra. Men redan tidigare under Berlinbesöket tyckte Tess att vi kanske trots allt skulle testa KitKat Club som jag hade föreslagit från början men då blivit nerröstad. Och givetvis hade jag inget emot att gå dit, även om jag inte riktigt hade den garderoben med mig.

Så här såg vi slutligen ut när vi trippade ut i Berlins nattliv.


Men KitKat öppnade inte förrän senare så först skulle vi på drag show på Incognito. När vi kom dit och öppnade dörren insåg vi att stället var fullpackat, inte bara med folk utan dessvärre också med rök! Vi var där ca 30 sekunder, tittade på varandra och bestämde oss för att gå ut igen. Men vart skulle vi nu då? Roses Bar kom vi ihåg namnet på men var låg nu den? Tess goda minne, min karta och hennes Iphone ledde oss slutligen dit. Vägen dit kändes dock lite egendomlig, halvt industri/kontorsområde med klubbar och restauranger och drösvis med tonåringar i klungor lite överallt känns inte som den bästa omgivningen men i vanlig ordning bryr sig inte Berlinarna inte ett dugg. Inte ens när två tjejer kommer vinglande i nätstrumpor, högklackat och där kjolen inte ens nådde under kappan. Jag bara ÄLSKAR den här staden!!

Roses var absolut inte en besvikelse. Tänk er ganska normalstor bar med ganska mycket folk. Lägg sen därtill att alla vägg och takytor är klädda med rosa fuskpäls och ekivoka bilder. Även borden, stolarna och bardisken hade rosa fluff längs kanterna. WOW! Vi hittade trevligt sällskap, en lettisk tjej och en arabisk kille gjorde oss sällskap vid bordet och det blev nog en och annan Gin & Tonic mer än vi tänkt oss.








Observera bildmotivet på tavlan!
Senare drog vi vidare till KitKat, åter med t-bana full av ungdomar, och inga kommentarer!!

Från KitKat finns inga bilder, brukar inte uppskattas att plåta på såna ställen, men vilken kväll!!! Hoppades att den aldrig skulle ta slut men framåt fyra-tiden kände vi oss tvingade att ge upp, vi skulle trots allt lämna hotellet senast kl 12. Tanken var t-bana tillbaka men tröttheten tog överhanden och vi tog en taxi tillbaka.

Chauffören var inte av den pratglada sorten utan såg mest sur och besvärad ut och verkade inte uppskatta människor som oss. Fast vad förväntar han sig när han väntar på kunder utanför KitKat?